Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten och filmas och sänds direkt på webben via Osby.kommun.tv. Du kan även lyssna på sammanträdet i efterhand.

Direktsändningar av kommunfullmäktige - Osby.kommun.tv

Våra tidigare webbsändingar hittar du här på vår hemsida eller vår Youtube-kanal.

Tidigare webbsändningar av kommunfullmäktige

Vid några av kommunfullmäktiges sammanträden kan allmänheten ställa frågor under punkten: Allmänhetens frågestund. Den finns på dagordningen vid sammanträden när kommunfullmäktige behandlar årsredovisningen och budgeten. Allmänhetens frågestund kan finnas med vid andra sammanträden om ordföranden har bestämt det.

Det står i kallelsen om det är allmänhetens frågestund på det sammanträdet. Frågestunden bör pågå högst 30 minuter per sammanträde.

Hur gör jag om jag vill ställa en fråga på allmänhetens frågestund?

Lämna in en skriftlig fråga till kommunens kansli senast klockan 12.00 samma dag som sammanträdet. Frågan ska vara kortfattad och riktad till ordförande eller vice ordförande i en kommunal nämnd eller styrelse.

Frågan får inte handla om myndighetsutövning mot enskild eller vara individrelaterad.

Kommunfullmäktiges ordförande avgör om frågan får ställas och bestämmer hur frågestunden ska gå till. Ordförande kallar de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att svara på frågan.

Efter att frågan besvarats finns möjlighet att ställa en kort följdfråga.

Allmänhetens frågestund regleras i detalj i styrdokumentet Arbetsordning för kommunfullmäktige, 47 § som du kan läsa under styrdokument på hemsidan.

1. Ett sammanträde i kommunfullmäktige börjar med upprop av vilka ledamöter eller ersättare som är närvarande, beslut kring när protokollet justeras och av vilka.
2. En ledamot i kommunfullmäktige kan lämna in en skriftlig fråga till ordföranden i en nämnd, ett bolag eller till en ledamot i kommunstyrelsen. När denna fråga behandlas får enbart den som ställt frågan och den som ska svara delta. Denna debatt leder inte till något beslut.
3. Under ett antal sammanträden per år finns möjlighet till Allmänhetens frågestund. Läs mer om Allmänhetens frågestund lite längre upp på denna sida.
4. Ett ärende kan komma till kommunfullmäktige på flera sätt:
   - En nämnd kan skicka ett ärende till fullmäktige
   - En ledamot i fullmäktige kan skriva en motion eller interpellation (förslag)
   - En kommuninvånare kan lämna ett medborgarförslag
   Alla beslut som fattas i kommunfullmäktige måste först beredas i kommunstyrelsen, med undantag för valärenden.
5. Innan beslut kan fattas måste ärendena förberedas för beslut, så kallad beredning. Kommunfullmäktige fördelar därför ärenden, motioner och medborgarförslag till berörda nämnder. Alla ärenden som fullmäktige beslutar om står med på ärendelistan som skickas ut i förväg till ledamöter och ersättare i fullmäktige. Ärendelistan finns även tillgänglig här på hemsidan inför sammanträdet.
6. Fullmäktige kan besluta att ett ärende ska bordläggas. Det betyder att fullmäktige skjuter upp att ta beslut i ärendet. Ärendet ska då tas upp i oförändrat skick vid nästa sammanträde. Ärendet kan även återremitteras. Frågan ska då utredas ytterligare innan fullmäktige fattar beslut.
7. För att kunna fatta beslut i ett ärende måste en majoritet av ledamöterna rösta ja till förslaget. Sedan ska beslutet genomföras. Det sker genom att det lämnas vidare till en nämnd eller ett bolag inom kommunen. Det är tjänstemännen på nämndens förvaltning som får i uppdrag att utföra beslutet. Politikerna i kommunfullmäktige säger vad och varför något ska göras. De anställda i kommunen säger hur det ska göras och ser till att det blir gjort.
8. Votering – kan förekomma på mötet
9. Jäv – kan förekomma på mötet
10. Reservation – kan förekomma på mötet